Vårda din kropp och din själ

I vårt arbete och i hemmet utsätts vi alla för olika påfrestningar. Ju mer vi utsätter vi kropp för detso mer försöker den att anpassa sig efter de ökande krav som ställs på den.
Muskler, senor, ledband och ben blir starkare och vår blodcirkulation bli bättre men när kroppen utsätts för allt för mycket påfrestningar kan den skadas. Tungt arbete, fel arbetsställningar och påfrestningar från den yttre miljön så som oväsen och föroreningar skadar oss människor.

Det finns framförallt två sätt som du kan vårda din kropp med:

* Träna kroppen regelbundet till exempel gå på gym och gör din kropp starkare eller gör gymnastik för att få lite mer smidighet och flexibilitet i kroppen.
Det viktigaste är att har en uppvärmning av något slag sedan ett träningspass som innehåller både kondition, stryka, rörlighet och som avslutning stretching för att töja på dina muskler.
Det handlar om att bygga upp din kropp för att tåla de hårda påfrestningar som den utsätts för på så sätt kan du arbeta mycket bättre och hälsosammare.
Med en stark kropp så orkar du och klarar av mer på arbetet och i hemmet.

* Ett annat sätt att undvika påfrestningar på kroppen är att lära dig att undvika de påfrestningar och slitage som du utsätts för. Bland annat kan du ta del av den faktan som du har fått lära om i den här bloggen, här finns både tips och råd på hur du kan göra.
Om det är svårt att undvika det du utsätts för i ditt arbete får du gå till din arbetsgivare och ge klagomål om detta. Arbetsgivarn kan då ordna hjälpredskap eller något liknande.

Tänk på att skämma bort dig ibland och gör det bästa för ditt välbefinnande. Massage är en bra lösning där du kan skämma bort dig och samtidigt få kroppen att återhämta sig.

För din psykiska hälsa så kan en resa eller liknande vara bra. Om man har det stressigt på jobbet och hemma så kan det vara bra att få komma bort ett tag och rensa kroppen och tankarna på bästa möjliga sätt.


Ergonomiskt på arbetet

I tidigare inlägg har jag skrivit lite om vilka faktorer som påverkar oss på jobbet som vi kanske inte ens är medvetna om. Det finns sju faktorer som ni kan läsa lite mer ingående om.

Stolen:
När du arbetar till exempel på ett kontor så är det mycket sittande. När du sitter ner så gäller det att sitta rätt för att förhindra arbetsskador. För att undvika detta så ska du sitta med en lät avspänd rygg där ryggen får behålla de naturliga böjningarna med lite svank i korsryggen. Många gör felet att sitta med en för böjd rygg på en vanlig stol. På många arbetsplatser idag så finns det reglerbara stolar vilket ger fördelar som man borde utnyttjar.

* Ställ in stolen i en passande höjd så att du kan ha fötterna på golvet. Detta underlättar för fötterna så att de kan röra sig lite mer fritt och hålla igång blodcirkulationen.
* Det finns stolar som inte är reglerbara och kan därför inte ställas in efter önskemål men ett tips är att ha ett fotstöd så benen får den 90gradiga vinkeln.
* Om det finns tillgång till att ställa in sittytan på stolen så får du en bättre lutning och din sittställning blir bättre.
* Stolen bör aldrig vara för långt i från bordet för det gör att du får anstränga din kropp i onödan.

Ett bra tillägg till sin arbetsstol är ett nackstöd. Nacksstödet gör att du inte behöver anstränga din nacke i onödan och kan därför i stället luta den tillbaka bekvämt.

Arbetsbordet:

Arbetsbordet är bland det viktigaste på arbetsplatsen. Du skall kunna sitta med avspända axlar och ha hängande böjda armar  in över det. Arbetsbordet ska kunna regleras efter dina önskemål så du kan ställa in den till båda sittande och stående arbetsställning.


Framför datorskärmen:
Allt mer människor har sina jobb framför en datorskärm och därför bör man veta hur förhållandena ska vara.
Först ska man ställa in skärmen i en höjd att du kan titta på den utan att belasta din nacke. Ögonen är också en del som påverkas framför en datorskärm. Det händer ofta att du måste titta på en och samma punkt rätt länge detta gör då att musklerna runt ögonen överansträngs och det kan göra ont. Synavståndet till skärmen bör vara 40-70 cm.
De flesta avänder nog en datamus och behöver därför ha en datamus som har ett handledsstöd som gör att handleden får rätt ställning annars kan man få spääningar i armen. Jämte datamusen har vi tangentbordet som bör vara en bit från bordskanten så du kan vila underarmarna på bordet under tiden du skriver.


Ljud och buller:
På en arbetsplats utsätts man ofta för ljud och oljud. Det beror på hur hög som ljudnivån är ju högre den är desto mer skadligt. Om ljudnivån är över 85 dB under en vanlig arbetsdag kan man få hörselskador. Men det är inte bara hörselskaor som man löper risk för man kan även löpa risk för huvudvärk, stress och ökad hjärtfrekvens.

Ljus:
God belysning är nödvändigt för har vi inte tillräckligt god belysning blir vi lättare trötta. Den bästa ljuskällan vi har är dagsljuset som det finns gott om. När vi arbetar är det viktigt att ljuset kommer från rätt håll och att det riktas dit vi tittar för att undvika att bli bländade.

Arbetstemperatur:
Vi människor är olika och har då olika uppfattningar om vad som är lagom arbetstemperatur. Det beror också på vad vi har för arbetsuppgifter om det är stillasittande/stående eller om det är i rörelse. Man brukar säga att en normal arbetstemperatur är cirka 20 grader.

Psykosocial miljö:
För att man ska prestera bra och trivas på sin arbetsplats måste relationerna mellan arbetskamrater/arbetsgivare vara goda. Tyvärr förekommer mobbning och trakasserier ofta på en arbetsplats och det har blivit en arbetsmiljöfråga och är något som alla borde vara med att förebygga.


Stress

Vi vet nu hur vår kropp påverkas när man lyfter, sitter, står etcetera. Det är det vi kallar den fysiska delen.
Som vi vet så finns den en psykisk del och i förra inlägget kom vi in på det psykosociala och i detta ska vi gå mer in på den största anledningen till sjukskrivningarna, stress.

Stress är även kallat en psykisk påfrestning. När stress uppstår utvecklas det ett samspel inom vårt centrala nervsystem och vårt körtelsystem som producerar då hormoner.

Stress kan uppstå i flera olika situationer här är några exempel:
* Du ska lära dig något nytt ( till exempel en ny dans),
* Du får ett oroande samtal från någon om en nära bekant (till exempel om en olycka),
* Du ska hålla ett föredrag inför en stor grupp människor,
* Du har för mycket att göra på jobbet,

Du kan reagera på stress på två olika sätt. Det ena sättet är genom "kampbeteende" då man försöker göra sig av med så snabbt som möjligt. Om man nu har mycket arbetsuppgifter så tar man tag i det direkt och försöker få det gjort.
Det andra sättet är att försöka "fly" från stressen genom att strunta i att göra det som man bör göra och bara skjuta upp det. Om du inte gör det du borde göra i rätt tid får du sedan ångest för att du inte gjort det.

Om man lider av stress och den blir långvarig då löper man risk för att bli sjuk. Vårt immunförsvar försämras och vi får lättare infektioner. Vi kan få hjärt- och kärlsjukdomar och högt blodtryck på grund av stress.

Många är inte medvetna om att de lider av stress men ett tydligt tecken är att man sover dåligt, har ofta huvudvärk eller ont i magen.
Tydliga tecken på stress är:
* Du känner dig trött även om du har fått en god natts sömn.
* Du är lätt irreterad över saker.
* Du struntar i vad som händer runt omkring dig.
* Du har svårt att koncentrera dig.
* Du får spänningshuvudvärk, magkatarr eller hjärtklappningar.
* Du har svårt att ta saker på allvar.

Tyvärr försöker många att alltid vara på topp, att alltid har det perfekt i hemmet även kallade "perfektionister" men att låta disken stå för en kväll kan hjälpa dig. Att bryta rutiner kan vara något bra för den som alltid ska lyckas göra allt på en gång. Det finns hjälp till dem som vill/behöver bryta sina mönster som leder till stress. Hjälp kan man få av en kurator, psykolog eller något liknande.
Tips:
* Berätta för din omgivning om din sjukdom.
* Sov mer.
* Lär dig säga nej till saker du inte brukar göra det till.
* Motionera regelbundet.

För dem som har svårare stressproblem finns det extremare hjälp som rehabiliteringshem.

Den psykosociala miljön

När det handlar om ergonomi så tänker man direkt på den fysiska delen om till exempel; Hur ska man lyfta, stå, sitta etcetera. Men det finns även en psykisk sida där det handlar om hur man mår och hur den miljön man lever/jobbar i påverkar en. Relationer mellan arbetskamrater/skolkamrater och likanande handlar om den psykosociala delen.

Varje människa vill ju känna sig trygg och säker på sitt jobb. Att gå runt och må dåligt på sin arbetsplats är inget bra och det vill man försöka att undvika. Man kan må dåligt på grund av belysning, buller, umgänge, stress och liknande.

Mår man inte bra eller trivs på sitt jobb så kommer man inte att prestera bra. Goda relationer med arbetskamrater är en förutsättning för att trivas. Det är nte bara i skolan som mobbning och trakasserier förkommer för det gör det på en helt vanlig arbetsplats också. Det kanske man inte kunde tro?
Om det är stressigt runt omkring en och det är dålig stämning eller om arbetsmiljön inte är bra nog kan man må psykiskt dåligt. Tycker man att det är en stressig eller dålig arbetsmiljö man jobbar i så bör man gå till sin arbetsgivare och ge klagomål på detta. Att kunna påverka, känna delaktighet och gemenskap är nödvändiga förutsättningar för en god arbetsmiljö. 

De som är sjukskrivna av psykosociala skäl är en en stor del av de samtliga sjukskrivningarna. Alltså handlar det inte bara om de fysiska skadorna till sjukskrivningar för den psykosociala delen är minst lika stor. Om man blir utbränd eller går i väggen behövs det lång rehabilitering efter det vilket blir dyrbart för både företaget och samhället. Det som leder till utbrändhet och att man går i väggen är stress.


Hur lyfter jag rätt?

I en vardag där det är mycket lyftande i sitt jobb (eller när du tränar på gymmet, till exempel lyfter vikter) finns det mycket att tänka på för att minska belastningen på kroppen. Det finns många som inte är särskilt medvetna om hur de ska lyfta så de lyfter på sina egna vis och utsätter då kroppen för fara. Det är främst ryggen som tar skada när man lyfter fel.

När du ska lyfta ska du tänka på att hålla kroppen så upprätt som du bara kan för det leder till att ledytorna får ett jämt tryck och belastningen på ryggen blir mindre.
Det du ska tänka på är att böja på knäna och hålla ryggen rak. Det många gör fel när de lyfter är att de lyfter tyngden/föremålet med ryggen vilket är helt fel för man ska lyfta det med sina ben och höftmuskler.

Hur gör jag?
1. Börja med att lyfta föremålet med böjda knän och rak rygg försök att hålla blicken rakt fram genom att hitta en punkt att fokusera på.
2. Lyft föremålet så nära kroppen som du kan.
3. Det behöver inte gå snabbt ta den tid du behöver och lyft förmålet lugnt och sansat. Lyfter du för snabbt så försvårar du arbetet för ryggmusklerna.


När du har lyft något så brukar man få bära det efterråt när du gör det finns det också några regler dock nästan likadana som när du lyfter.
1. Ha vikten så nära kroppen som möjligt.
2. Ha alltid raka armar.
3. Fördela tyngden lika på varje hand ( annars blir belastningen ensidig  och du löper risk för att göra ryggen sned).

Ryggen far mer illa än du tror

Ryggproblem är ett problem som dyker upp allt mer och det finns goda anledningar varför.
Åtta av tio yrkesaktiva människor har ett stillasittande arbete i dagens samhälle. Detta gäller även ungdomar som sitter stora delar av dagen vid skolbänken, framför datorn, på bussen och framför tv:n. Det är därför som ryggproblemen uppstår eftersom vi sitter större delar av vardagen. Som tur väl är så är de flesta ungdomar aktiva i någon sport så de är iallafall akitva någon gång och inte bara sitter. Men att sitta så stora delar av dagen påfrestar ungodmars ryggar väldigt mycket. Många är inte medvetna om att de utsätter sin rygg för fara genom att bara sitta ner och det måste det bli ändring på.

I ryggen har vi 24 ryggkotor och mellan de 24 ryggkotorna så finns det broskbitar som man även kallar "diskar" och de gör att ryggen blir mer mjuk och rörlig. Som vi alla vet så är ryggen en viktig del av kroppen så därför gäller det att vi tar väl hand om den. Ryggraden har flera uppgifter att följa.
* Ryggraden ska bära upp en stor del av kroppen.
* Skydda nerverna i kroppen.
* När du springer eller går ska ryggraden vara som en stötdämpare till kroppen.
* Den ska vara rörlig.

Diskarna som sitter mellan koterna kan vara känsliga om de påfrestas för mycket.  I disken finns det en geléliknande vätskeklump det är den som glider runt i diskarna när du använder ryggen. När diskarna utsätts för ett större tryck så skadas dem och det kan gå så illa att de kläms ut och det finns inget skydd mellan ryggkotorna vilket gör att ryggkoterna ligger och skaver mot varandra då kan den uppstå förslitning  och diskbråck. Men det är inte bara när du rör dig på fel sätt som du påfrestar diskarna för det kan du göra när du har suttit ner för länge eftersom det blir ett tryck. För att förhindra att skada diskarna så ska du röra dig ofta genom små mikropauser. Under tiden som du rör dig får ryggraden den vila den behöver. För att ryggen ska må ännu bättre bör du variera din motion och inte sitta mer än du måste.
Förslitning och diskbråck är två relaterade skador som man kan få på ryggraden.

På den här bilden kan du se hur disken utsätts för tryck och det blidar ett diskbråck.

Ungdomar som är färska bör tänka på detta extra mycket för att inte få bestående problem i framtiden. Som lärare bör man ge eleverna korta små pauser för att förhindra att de sitter för länge och utsätter ryggen och andra delar av kroppen så som nacken axlar och armar för fara.



Ta hand om din rygg, du har bara en!


Rätt ergonomi minskar sjukskrivningar

I Sverige och övriga världen förekommer många sjukskrivningar som är relaterade till arbetsskador. Det är där som ergonomin kommer in. Om en arbetsgivare märker att det sker mycket sjukskrivningar på arbetsplatsen så bör arbetsgivarn tänka efter varför det sker så mycket sjukskrivningar? Kan det ha med arbetsplatsen att göra? Bör vi se över arbetsplatserna? Hur mår min personal egentligen?

Om det visar sig att personalen sjukskriver sig på grund av att de far fyskiskt illa på sin arbetsplats så måste arbetsgivarn genast ändra detta genom erbjuda utbildning i ergonomi och införskaffa nödvändiga hjälpmedel. Arbetsgivarn förlorar på att ha personal som inte mår bra av jobbet och med det påverkats effektivitet i arbetet och lönsamhet.

Som arbetsgivare så bör man vara medveten om hur ens anställda har det när de jobbar.
Här är några tips på hur arbetsivaren kan ha koll på saker som inte ens de anställda är medvetna om eller inte bryr sig om:

  • Se til att de byter arbetsställningar ofta.
  • Se till att de varierar sina arbetsuppgifter.
  • Se till att de tar mikropauser.
  • Se till att där de jobbar inte har något irriterande solljus i
  • Se till att belysingen är rätt. (jobba aldrig i mörker för mörker tröttar ut kroppen.)
  • Se till att de planerar sitt arbete.
  • Se till att det finns hjälpmedel. (Till exempel arm- och fotstöd vid datorerna)

  • Den psykiska miljön på jobbet kan också leda till sjukskrviningar därför kan det vara bra om en arbetsgivare har koll på om det förekommer dåliga relationer mellan personalen.
    Kanske ett möte enskilt med var och en kan få personalen att öppna sig och berätta vad som pågår på arbetsplatsen?
    Detta sättet är ett bra sätt för att få bättre energi på arbetsplatsen.

    Små förändringar kan göra stora skillnader.
    Mår personalen bra både fysiskt och psykist så går det bättre för företaget.


    Ergonomi för frisöryrket

    De flesta är nog medvetna om att frisöryrket är ett rätt påfrestande arbete för kroppen med långa arbetsdagar i stående position och mycket kemikalier runt omkring sig. Det stående arbetet kan ge mycket belastningar på kroppen för att när man är i en fast och stilla position så "stryper" man sin blodcirkulation vilket kan resultera i svåra smärtor. I frisöryrket och som i de flesta yrken bör man ta små pauser som man upprepar flera gånger om dagen.

    En frisör bör ha en starkt uppbyggd rygg bra bra muskulatur för att klara av en dags stående arbete. Andra kroppsdelar så som ben, axlar, fötter och nacke är också utsatta för belastning. För att undvika de här belastningarna på kroppen bör man träna regelbundet. På bör du ha ett par avlastande skor för att du står oftast på hårt golv och därför kan fötterna bli lätt trötta.
    För att någon gång unna sig lite så är ett bra tips att gå på massage eftersom massage förebygger skador både fysiskt och psykiskt.

    Handeksem är något som förkommer ofta inom frisöryrket. När man tvättar sina händer flera gånger om dagen så försvinner hudens naturliga fetter och man är bland massa kemikalier då kan handeksem uppstå. För att undvika att få handeksem bör man använda handskar varje gång man är i kontakt med vatten och kemikalier.
    En annan relaterad skada inom frisöryrket är luftrörsproblem som man kan få av de farliga gifterna som finns i lokalen och framförallt "persulfater" som finns i blekmedel. Symtom som man uppkomma är nästäppa, utsalg, kli i ögonen, andnöd, rethosta och huvudvärk. För att förhindra detta så bör man ha ventiler som tar upp de farliga kemikalierna.

    För att man inte ska belasta kroppen speciellt ryggen för mycket så är en "frisörstol" ett bra val, gärna en stol med ryggstöd för att få en bekvämare arbetsställning och ryggen får maximal vila.



    För att man ska må bra på en frisörsalong bör belysing, ventilation och bullernivån vara bra för det är också saker som kan påverka en fast mer på den psykiska delen.

    RSS 2.0